"Jag hatar att frysa. Jag får panik av bara tanken på att vara ute utan vantar när det blåser. När det är minusgrader håller jag mig helst inomhus. Förut var jag illustratör. Sen utbildade jag mig till läkare. Jag köper extra varma sockor till mina barn, så att inte de heller skall frysa. Jag ligger timmar i badet. Jag plockar in i diskmaskinen. Jag orkar inte plocka in i diskmaskinen. Jag har busskort och portkod och bunden bolåneränta. Jag har almanacka och springlåtlista och varje dag, i femton år, har jag längtat till en öde ö, en vit skärva i det arktiska ishavet."
Bea Uusmas besatthet av Andrée's polarexpedition är fängslande och lite magisk. Både detta att hon är besatt och hur hon tålmodigt tar sig an uppgiften av att veta mer, mer och mer om den här hyfsat misslyckade expeditionen vid världens ände.
Bea Uusma är cool och därmed blir också polarexpeditionen cool. Expeditionen Min kärlekshistoria, är så iskall. Sättet all fakta levereras på blandat med Bea's erfarenheter gör att jag känner mig futtig, för jag inte har någon besatthet som jag kan bli uppslukad i. Snygg är den också.
Absolutely fantastic and absorbing about a woman's research and obsession of the Andree polar expedition.
